När tre blir fem

 

Såhär söt såg Lewi ut under sitt sista EEG, och nu har jag fått provsvaren. Båda mina mini grabbar är frisk förklarade och Lewi tar inte längre några mediciner emot epilepsi/ryckningar. Ingen är gladare en jag.

De har även en godkänd stämpel i röva efter ögonkontrollen (rop) igår, så vi behöver inte gå på fler ögonbesök förrens de är 2 år gamla. 

 

Lewi & Ludwig klarade ju dock inte hörselscreeningen så nu väntas besök den 30/10 på Huddinge för att göra en ny kontroll och även då prata med läkarna om hur man går vidare om det INTE skulle bli godkänt.

 

Lewi har ju dock fortfarande en duktus på hjärtat, ett blåsljud. Han ska på återbesök i november för att göra ett nytt ultraljud och se om den har växt ihop eller inte, hoppas det! I värsta fall blir det operation för att stänga det.

 

För övrigt så gör mina grabbar så otroligt mycket framsteg och jag är stolt som en tupp!

 

 

 

Idag blev Lewi & Ludwig hela 10 veckor gamla.

De har båda passerat 3 kg gränsen nu, wohooo Im so happy. Ni fattar inte hur lycklig jag blev när jag såg att Lewi vägde 3080 gram, min lilla miniplutt väger över 3 kg nu. Ludwig vägdes in på stadiga 3540 gram så han var ungefär lika stor som Oliwer var när han föddes.

 

Ni som läser kanske tänker ..."herregud 10 veckor och bara 3 kg" och "va lite" 
Och visst är det lite om man jämför med en fullvuxen 10 veckors bebis, då är min små minisar en fis i rymden ;)

 

Men världens finaste fis i rymden <3

 

 

 

Oj oj oj vad 8 veckor har gått fort.

 

För 8 veckor sedan låg jag och hade värkar för fullt, tänk att mina minibebisar är 2 månader idag :)

Var på återbesök på neo BVC idag och då togs det vikt och längd på pojkarna.

Dem börjar bli "stora" nu :)

 

 

 

Jag ammade bara Oliwer i 2,5 månad ungefär då jag fick en förlossningsdepression, jag orkade därför inte hålla på längre. Något som jag grämer mig över ännu.

 

Den här gången svor jag över att jag skulle försöka amma till 110 %
Det gick jätte bra till en början, jag pumpade och gav dem min mjölk och jag fick ut mycket. Jag pumpade ut ungefär 140 ml åt gången. Men 1 vecka efter det så började jag känna alla dessa hormoner man får efter en förlossning tex. amningshormonerna osv Jag blev otroligt rädd att jag igen skulle hamna i en depression så jag slutade pumpa helt. Men det gick 1 vecka utan pumpade och när hormonerna hade lugnat ner sig så ångrade jag mig och började amma, pumpa osv

 

Men produktionen har inte blivit sig lik sedan dess, jag får ut ungefär 10 ml åt gången...väldigt lite.
Men jag är fast besluten av att lyckas och jag ska inte ge upp. Jag dricker amningsthè och jag försöker pumpa/amma så mycket som möjligt. Och på torsdag har jag en tid hos amningscentumet på SÖS för hjälp och hon som jag pratade med sa att jag absolut inte ska ge upp och att det är absolut möjligt för mig att få igång produktionen igen.

 

Jag kommer säkert aldrig kunna helamma men ialla fall deltids amma.

För övrigt så äter tvillingarna modersmjölkersättning nu och i början på neo fick dem donerad mjölk samt min urpumpade mjölk.

 

Hur gick amningen för er?

 

 

 

 

(Äger inte bilden, lånad ifrån google.se)